Michael LaSala Assistant Professor; Ph.D., SUNY at Albany. Dr. LaSala's research interests include clinical social work.

Dr Michael LaSala är känd som en auktoritet inom arbete med homosexuella par. Hans erfarenhet grundar sig i praktiskt arbete och forskning kring homosexuella män och han har bland annat forskat kring betydelsen av vilken överenskommelse som finns inom paret kring ”monogamy” eller ”nonmonogamy”. Ett arbete som han tror också kan översättas till heterosexuella och lesbiska par. Just nu håller han på med ett arbete kring relationen mellan unga homosexuella och deras föräldrar.

Presentation Description: Research and clinical findings can describe the largely uncharted, complex lives and experiences of lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) people.  However, in addition to these descriptive purposes, information about LGBT people can be used to question and even modify existing theories, concepts, and norms that describe general human behavior.  In this way, the experiences of LGBT people can potentially inform and enrich society as a whole.  Using examples from his own research and clinical experiences with gay and lesbian couples and families, the author describes how such empirical and clinical findings can be used to tentatively challenge and even expand theories describing general family relationships. Kongresshallen

Workshop: In this subsequent workshop, Dr. LaSala will provide an in-depth discussion of sexual nonmonogamy in gay male couples based on his research  and clinical findings. This discussion will be a springboard into a broader conversation with participants about commonly accepted norms in family therapy theory and when they need to be challenged.  Verkstadspass1

Systemiskt ledarskap  -   teori och praktik

Kicki Oljemark och Inga Stina Johansson

Vi är verksamma  som chefer inom socialtjänsten och inom en behandlingsorganisation.  2004 –2006 deltog vi i en internationell mastersutbildning i systemiskt ledarskap och organisationsutveckling genom KCC Foundation i London i samarbete med GCK i Göteborg. Vi har båda ett brinnande intresse för ledarskapsfrågor och hur man kan utveckla ledarskapet.

Socialtjänstens organisation och uppdrag är ofta komplex. Dramatiska händelser sker som påverkar de som finns i och omkring – personal – samarbetspartners med flera. Det är lätt att ”kriser och katastrofer” tar över hand. Som chef har Du en central roll att skapa en arbetsmiljö som befrämjar hälsa istället för ohälsa och elände. Kan den systemiska teoribildningen hjälpa chefer och ledare i sin position?  

Vi är övertygade om att ett systemiskt förhållningssätt ökar förutsättningarna för kreativitet och delaktighet i organisationen. Hur Ditt förhållningssätt är som chef och ledare och hur Du kommunicerar och använder språket är av stor vikt och kan göra skillnad. Exempelvis att arbeta med frågor som hur vi vill beskriva vår arbetsplats? Att arbeta med framtidsfrågor – ”när jag kommer till mitt arbete i maj 2008 då möts jag av xxx och jag gör xxx”  Vilka historier hörs och vilka vill vi  skall höras? Detta är ett pågående samskapande men där chefens   röst och det ansvar chefen tar för frågan är av stor betydelse. Vi vill i vår workshop  dela med oss av våra funderingar kring ledarskap i socialtjänsten och andra människovårdande organisationer.  Vår avsikt är att involvera er för att få fler verktyg till  vår systemiska verktygslåda för chefer och ledare. Verkstadspass 1 och 3

Cybersex -  med datorn som älskare/älskarinna!

Roland Betnér

Är det ett problem? Om det är ett problem, är det ditt, eller mitt eller vårt problem?

     En workshop som kommer att belysa fenomenet cybersex inom familjerådgivningens ram. Workshopen kommer du att få del av några tankar om ämnet och erfarenheter från arbetet med par i olika situationer. Själv har jag arbetat i 15 års tid

med parsamtal. Jag kommer att dela med mig av några aspekter på cybersex och vilka behandlingsstrategier som är verksamma. Verkstadspass 1

 Rockn´rollspel enligt AvenyModellen

AvenyTeamet, Helsingborg

 Vad händer om familjen och nätverket konsekvent bjuds in till det första mötet med psykiatrin? Hur går det till? Vill verkligen patienten detta? Går det att åstadkomma ett gott samtal när man är flera behandlare i rummet från början? Hur gör man om behandlarna har olika åsikter om vad som är bästa behandlingen? Och hur blir det om man låter patienten avgöra den tvisten? Går det att undvika revirstrider mellan olika behandlingsfilosofier? Vad tycker patienterna?

     AvenyTeamet är en privat psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Praktikertjänsts regi som funnits i Helsingborg i drygt 5 år nu, de första tre åren med avtal med Region Skåne. Vår verksamhetsidé är att alltid bjuda in familj och nätverk till det första mötet, att vara två behandlare med olika kompetens i rummet och att använda oss av reflekterande samtal där vi inför familjen pratar om vad vi tänkt, känt och förstått under mötet. Vi uppmuntrar olikheter, låter ingen förklaringsmodell var överordnad den andre och har som ambition att inte prata om patienten/familjen när denne inte är närvarande. Vi har fått många bevis på att patienterna uppskattar detta. ”Så här gör vi också!” säger många som hör oss berätta, men så får de se det hela hända. ”ja, kanske inte riktigt så…” och så har vi förstått att vi har utvecklat en egen modell som vi nu kallar AvenyModellen.

Vi har nyligen startat ett projekt med korttidsbehandling av familjer där någon medlem drabbats av psykisk ohälsa. Vi ska undersöka om det med vår modell går att på tre gånger åstadkomma att familjens egna läkande krafter kan komma i rörelse och göra skillnad. Under seminariet kommer vi att berätta om vår process men framför allt visa hur vi gör genom att bjuda på ett rollspel som illustrerar det vi pratar om. Verkstadspass 1

Klassisk familjerock  i snabbt lösningstempo

Jonas Lennestål, leg psykolog BUP Sala/ Göran Görsson, socionom, BUP Sala

Sedan två år tillbaka så pågår ett projekt inom barnpsykiatrin, Sala. Alla ärenden (med få undantag) får en lösningsfokuserad familjebaserad kortidsbehandling som första åtgärd. Resultaten visar att för 90% av ärendena är det en tillräcklig behandling. Snittbesöken är två sessioner, och spannet är 1- till max 5 besök.

     Barnpsykiatrin i Sala hade för något år sedan långa köer och personal som kände sig sliten av att sitta med långa individualärenden. Med anledning av detta så växte tanken fram att utveckla en familjebaserad kortidsbehandling med fokus på lösningar. Andra idéer som ville prövas var att se om man kunde uppnå snabba hållbara resultat genom att uteslutande jobba med familjen, fokusera på det positiva, stärka föräldraförmågan, och ha korta insatser med ett konkret fokus på lösningar. Metoden har visats sig vara lika framgångsrik oavsett diagnos och erbjudits familjer med allt från suicidförsök till skolfobi. Metoden, som håller på att manualbaseras, bygger kortfattat på en tydlig sammanhangsmarkering,fokus på lösningar, stärka föräldraförmågan, resursinventering, målformulering, bedömning. I föredraget presenteras metoden mer utförligt, resultat redovisas och en teoretisk förklaringmodell till varför metoden är så framgångsrik presenteras.  Verkstadspass 1

Välkommen till en upplevelsebaserad workshop i två akter,

Althea, Halmstad

Althea är en kommunal öppenvårdsverksamhet i Halmstad. Hit kan dels unga och gamla komma om man dricker för mycket eller har provat droger och dels anhöriga i alla åldrar (från 0 och uppåt). Vi jobbar med enskilda, par, familjer och grupper. Genom att konsekvent tillämpa ett systemteoretiskt synsätt vill vi öka allas möjligheter till förändring. Vi är öppna för alla möjliga metoder och tekniker inom familjeterapins område och prövar dem i stora och små sammanhang. Verkstadspass 1

Trumresa
Sanna Byrsell

Sanna tar med oss på en trumresa bortom briljanta teorier, magnifika metoder och evidensbaserade manualer. En färd tillen tid och en plats där shamaner stod för själens läkning och mötets möjligheter med en kunskap idag nästan glömd. Verkstadspass 1och 2

När kärlek skadar

Familjehuset Multilog består av Ingalill Sjögärd och Ingela Rydholm.

Välkomna till en spännande workshop om det svåra temat; våld inom par och familj.
Vi kommer att utgå från vår kliniska verksamhet och ge exempel på hur vi arbetar. Vi vill förmedla det som varit verksamt i kontakten med dessa par och familjer. Teman som vi bland annat kommer att beröra är:

Konflikter och starka känslor

Makt – vanmakt – kontroll

Kommunikation

Hur samskapar vi alternativa identiteter och berättelser

Domäner och säkerhetsaspekter

Verkstadspass 2

Make love not violence

Anders Bergström och Stefan Sivertsson, grundare av Män i Fokus

Vi är båda socialarbetare och terapeuter med mer än 60 års gemensam erfarenhet av arbete med barn, ungdomar och vuxna i problem och med stora möjligheter.
     Som egna inspirationskällor använder vi en kombination av yoga och bergsbestigning, inre och yttre utveckling. Vi vill berätta om vårt arbete med mer än 100 män vars kärlek fått dem att överskrida alla lagliga gränser. Män, som använt våld inom familjen, i ett desperat försök att försvara sin position. Män som begått hemska gärningar och som samtidigt upplevt sig som offer.Vi har haft förmånen att bevittna en process som sker när hammade, maktlösa män gör upp med sina inre hinder - befriar sig från sin börda - och utvecklas till stolta, trygga, ömsinta män. Verkstadspass 2

Stöld eller delad kunskap

 Magnus Ringblom, fritidspedagog/familjeterapeut

 Workshopen är upplagd på två dagar. 2 timmar första dagen och 1,5 timme andra dagen och plats för 30-40 personer enbart stolar.

     Mitt namn är Magnus Ringblom utbildad fritidspedagog och har gått en treårig privat familjeterapiutbildning för Gunilla Cederberg och Bengt Ärnfast. Jag har också tagit chansen att åka till Italien för att delta i Maruzio Andolfis practicum och metapractium. Har på så sätt skapat mig ett nätverk av terapeuter över världen där vi utbyter (stjäl) våra kunskaper med (från) varandra. Jag har varit teamledare och terapeut för Sveriges första MST-team och har arbetat i hela mitt liv med förändring.

     När jag i vårsolen gick med min hund genom skogen dök en tanke upp. Skulle jag våga hålla en workshop på kongressen. Svaret blev ja. Vilket tema blev nästa fråga och det första ordet som klickade till var STÖLD eller DELAD KUNSKAP. Jag tänker att vi människor stjäl idéer av varandra ständigt och jag tänker också att det passar in på kongressens tema om ”sex” ”drugs” and ”rock´n´ roll”. Det är alltid roligare att vara två och utöva någon form av ”sex” ”droger” eller rock´n´roll. Inom sexualiteten vågar jag utforska min egen sexualitet tillsammans med en partner eller med flera eller på egen hand. Sexualiteten skapar också i de bästa fall något vackert men även något farligt. Även droger skapar något vackert för stunden. Men är en förödande flykt från verkligheten. Rock´n´roll eller för min del ”Punken” skapar också en lust till kreativitet och framåtanda men var också något farligt när den slog igenom.

     Hoppas jag har väckt nyfikenheten oss dig som människa. Första delen av workshopen kommer att handla om hur jag som förändrare/terapeut/människa har plockat ihop min egen verktygslåda från olika teoretiska skolbildningar från världens alla hörn. I bästa fall kan du ”sno” någon av mina eller andras idéer. Andra dagen reflekterar vi tillsammans över det vi var med om tillsammans under gårdagen. Hur ska vi få fram evidensbaserade manualer på detta? Ni är varmt välkomna på en spännande resa på västkusten. Vi hoppas på att hösten i Tylösand, Halmstad visar sig från sin bästa sida. Verkstadspass 2 och 3

Att leva och arbeta ihop som co-terapi-par

Kicki Olsson-Ärnfast - Bengt Ärnfast
Karin Oldegård - Våge Ljunggren
Solviegh Johansson - Ola Johansson

Ett antal par som lever ihop och som arbetar som co-terapi-par vill föra ett öppet samtal med varandra och med åhörarna om vad det innebär för dem att både leva ihop och arbeta ihop som terapeuter. Vad tänker de om fördelar och om svårigheter med ett "både och". Verkstadspass 2

Influenser från Narrativ Terapi – Familjer – Missbruk

 Öppen narkomanvård Göteborg och Anna Hedén

Öppen narkomanvård på Hisingen i Göteborg (Per-Anders Carlsson, Ingegerd Nilsson, Susanne Haglund, Birgitta Andersson-Rexmo, Sten Alexandersson, Åke Wallberg) samt utbildare och handledare Anna Hedén,  Familjeterapeuterna Korsvägen AB kommer att gemensamt berätta om hur en utbildning i Narrativ Terapi påverkat  samtalskontakterna med människor som söker stöd inom Öppen Narkomanvård. Begrepp som rikare berättelser, intentionell identitet, hedrande ceremonier, livsklubb är några av ”guiderna” som kommer beröras. Verkstadspass 2

Join the Joyride! 

Psykolog Gunilla Syrén, Socionom Helena Ekroth, sjuksköterska Iréne Karlsson och Katarina Granroth.

I ett samverkansprojekt, med stöd av Milton finansiering, har vi under 2006-07 jobbat ihop oss kring ideer om hur vi på bästa sätt kan samordna våra insatser så att barnet,ungdomen/familjen får den hjälp de behöver genom våra akuta, mobila jourinsatser under kvällar/helger och nätter. Vi vill berätta om vår process i detta arbete och tankar vi har om utveckling framöver.  Gruppen har bestått av personer från Bup/ Kris och konsultationsteamet, Vuxenpsykiatrin/ Mobila teamet och socialjouren i Eskilstuna och Strängnäs. Verkstadspass 2

 Det behövs Dialoger – om vår strävan att förenkla det komplexa!

Dialogen

1999 fattade socialnämnden i Nyköping ett viktigt och kanske t o m annorlunda beslut. Man bestämde sig för att barn- och ungdomsfamiljer i Nyköpings kommun skulle ha rätt att få hjälp med sina familjeproblem utan att bli ”ett ärende” på socialkontoret. Man bestämde sig för att upphandla 1.688 familjeterapitimmar per år från någon extern entreprenör.  Familjeteamet Dialogen lämnade in ett anbud och har sedan april 2000, efter ytterligare en upphandling, drivit den lösningsfokuserade och korttidsinriktade verksamhet som politikerna önskade. Efter 7 år har vi träffat omkring 600 familjer som nuförtiden vanligtvis kontaktar oss efter tips från t ex grannar, släktingar, lärare och förskolepersonal. Idag har vi också ett tilläggsuppdrag att erbjuda män med våldsproblematik möjlighet till samtal.

     Vi vill berätta om hur vi har försökt att översätta begrepp som ”sunt förnuft”, ”enkelhet” och ”vardaglighet” till en praktisk arbetsform som präglar såväl lokal, bemötande och samtalsformer. Dessutom något om den absoluta frånvaron av begreppet ”kö”. Verkstadspass 2

Love, play and rocken rules – IFU Intensiv Föräldrautbildning.

Nätverkscentrum

Under senare år har institutionsvården och familjehemsvården blivit alltmer ifrågasatt. De flesta kommuner strävar efter att minska antal placeringar ofta av både humanitära och kostnadsmässiga skäl. I stället satsar kommunerna på att utveckla öppenvården.

     Nätverkscentrum i Västerås stad bedriver sedan några år tillbaka intensiv föräldrautbildning. IFU, för familjer med barn i åldrarna 3-9 år. Insatsen vänder sig till familjer med barn som har beteende störningar både i hemmet och i skolan. IFU är en strukturerad, maualbaserad multimodal modell som innehåller ”De otroliga åren” Carolyn Webster-Stratton. Kring varje familj organiseras ett team. Teamet består av familjepedagog, skolpedagog, föräldrautbildare, barngruppsledare och en teamledare. Målet är att stärka föräldrarnas förmåga att hantera svåruppfostrade barn och minska barnets negativa beteende och stärka deras positiva. Verkstadspass 2

Mønstre som knytter sammen klinikere og psykoterapeuters praksis med deres private og personlige livserfaring.

Per Jensen, Førstelektor på Masterutdanningen i familieterapi og systemisk praksis, Diakonhjemmet Høgskole, Oslo.

Når man snakker om erfaring som kliniker og psykoterapeut refererer man nesten alltid til sin erfaring fra klinisk praksis. Men hva med vår erfaring fra andre sider av livet? Hvordan kan vi forstå og arbeide med forholdet mellom vår egen personlige og private historie og vår praksis som klinikere og terapeuter? De fleste terapeuter vil trolig være enig i at det personlige element har betydning for klinisk praksis. Å overlate dette feltet til tilfeldighetene og å utelukke det fra veiledning og utdanning kan se ut som en mangel og et viktig tap. Denne workshopen tar utgangspunkt i et forskningsarbeid jeg har gjennomført på Tavistock Centre i London. Et av formålene med dette forskningsprosjektet var å arbeide med hvordan vi kan forstå at det personlige og private elementet i stor grad har blitt borte fra psykoterapiforskningen og i fra utdanning og supervisjon. Videre ønsket jeg i dybden å undersøke de mønstrene som knytter terapeutens egen personlige erfaring og liv sammen med deres praksis som familieterapeuter.

     I denne workshopen vil jeg også presentere min forståelse av hvordan man innenfor evidensbasert praksis og evidensbasert forskning har mistet interessen for klinikeren og terapeuten som person. Jeg vil også invitere til en samtale om hvilke konsekvenser dette kan ha for praksis. Noen resultater fra mitt forskningsarbeid vil bli presentert. Deltakerne blir også invitert til å dele egne erfaringer med hverandre.Kongresshallen

   Per håller också en workshop där han mer fördjupat presenterar sin forskning. Verkstadspass 3

Förväntade rollereller

jag vill byta plats med dig!

Thomas Karlsson

Dramapedagog, verksam på Sturegymnasiet, Halmstad, Estetiska programmet/teater

I en praktisk workshop kommer vi att synliggöra olika rollstrukturer och hur dessa kan hanteras. Rollspel varvas med

teoretiska inslag. I det här rummet kommer vi tillsammans med Thomas Karlsson med lekens lätthet att hitta och byta roller och positioner. Vi kommer att beskriva och prova dessa och se att att de fyller olika funktioner i en familj. Tanken med det är att få en diskussion kring att vissa roller eller positioner förutsätter att rollinnehavaren missbrukar eller gör något annat för att justera sin kapacitet. Har man en roll så kan man ha kvar den för att man trivs med den eller för att andra inte tillåter en att byta roll. Däremot kan man flytta sig, alltså byta position. När den vane missbrukaren byter position så blir det plötsligt omöjligt för honom att missbruka. Rollen associeras till förmågor, känslor och ett visst handlande. Positionen ger mig speciella möjligheter att se saker. Byter jag position så ser jag något annat. När jag ser utåt ser jag nya saker eller hittar nya kvalitéter. Jag får respons när jag vänder mig utåt mot andra och ser nya kvalitéter när jag känner efter. Ett drama med lyckligt slut?? Vi får väl se.Denna verkstad behöver besökare som vill delta. Verkstadspass 3

Att arbeta med möjliga frågor istället för med omöjliga svar

 Benny Olsson benny.olsson@lthalland.se

Presentation av en enkel och delvis manualbaserad modell för att ta hand om psykiskt lidande, t.ex. nedstämdhet  hos barn/ungdomar tillsammans med deras föräldrar.     

     Vi människor komplicerar ofta saker när vi är upptagna av problem och/eller för att vi upplever att vi inte har tillstånd/tillåtelse att ta hand om problem. I familjer händer det att man ”kör fast” när ett barn visar upp symtom och symtomatiska beteenden t.ex. i form av nedstämdhet och som då tar sig olika uttryck. Föräldrarna blir oroliga, besvikna, frustrerade och arga över de olika symtomen och symtomatiska beteendena som inte tycks försvinna. De frågar sitt barn varför de beter sig si eller så och då ofta tillsammans med uppmaningar till barnet att sluta med sina beteenden. Barnet svarar ofta med budskap som ”det vet jag inte”, eller ”skit i det du”, eller ”det vill jag inte prata om”, eller ”jag bara känner så”, eller ”sluta tjata”, eller liknande, samt med budskap som ”jag tänker inte sluta, det är inte mitt fel”. Detta skapar upptrappningar av onda samspelsmönster och mer upptagenhet av problem istället för att dessa löses upp. Vår kreativitet och flexibilitet blir mer och mer begränsad då vi får svar som vi inte blir klokare av. När vi får dessa så kallade ”goddag yxskaft-svar” så brukar vi sätta igång att spekulera och peka ut ”syndabockar”. Jag är dock säker på att vi ställt fel fråga när vi får ”goddag yxskaft-svar”. Ja men, invänder föräldern, jag kan ju inte hjälpa mitt barn om jag inte vet varför mitt barn är nedstämd eller arg. Jag brukar säga: ”Om ditt barn har ramlat i sjön och håller på att drunkna, skulle du då stå på stranden och försöka få ur ditt barn varför det har hamnat i vattnet innan du fiskar upp ditt barn?” Det är ingen skillnad när det gäller psykiskt lidande. Barnet behöver förstås först stöd och support för att ta hand om sin ledsenhet. Det är en aktiv handling och den sker inte med en s.k. ”varför-fråga”. Ofta är vi för snabba för vi vill så gärna ha ett svar och genom det svaret försöka hjälpa våra barn att undslippa lidandet, men priset för detta blir att upprätthålla lidandet och onda samspelsmönster. Verkliga svar kan inte fås utan att verkliga frågor formuleras först. Min erfarenhet är att barn ofta inte ens själva på ett medvetet sätt vet varför de är ledsna och nedstämda och/eller att de känner/tror att de inte har tillstånd till sina viktiga frågor i livet som ställer till med problem för dem. Barnet viktiga frågor i livet behöver alltså först formuleras och då länkas ihop med de symtomatiska uttrycken innan svar kan fås. Det är föräldrarna som vanligtvis är bäst på att formulera sitt barns viktiga frågor i livet och genom dessa frågor går det sedan enkelt att skapa riktningar för barnet om var och från vem svaren på frågorna kan fås. Det är väl närmast en självklarhet att det oftast inte är barnet själv som är bäst på att svara på dess viktiga frågor i livet utan vanligtvis någon annan. De formulerade frågorna handlar uteslutande om existentiella och relationella aspekter i tillvaron och detta är ju också närmast en självklarhet eftersom det just är dessa aspekter som förhoppningsvis ”smeker vägen” i våra liv. Min presentation handlar alltså om ett förhållningssätt/modell som enkelt skapar aktivitet, tillstånd/tillåtelse och reflexiva processer mellan föräldrar och barn att ta hand om psykiskt lidande hos barnet istället för att vara upptagen av problemen. Som sidoeffekt skapar det goda samspelsmönster mellan föräldrar och barn genom ett gemensamt arbete med att formulera viktiga frågor i livet och ta hand om dessa. Symtomen och de symtomatiska beteendena brukar då vanligtvis upplösas. Verkstadspass 3

Kärlek och hälsa - parbehandling i ett folkhälsoperspektiv

Ann-Marie Lundblad

Ann-Marie Lundblad  är som många av er redan känner till vetenskaplig sekreterare i styrelsen för Svenska föreningen för familjeterapi, Sfft och hon skrev 2005 en uppmärksammad avhandling. Hennes workshop/föreläsning bygger också på hennes doktorsavhandling.
     "En god parrelation förlänger livet, men i ett olyckligt förhållande riskerar man att drabbas av

både sjukdom och ett kortare liv. Det krävs två för att dansa tango! Ömsesidighet är ett nyckelord

för att lyckas. Kvinnor och män drabbas olika när det inte fungerar. Kvinnor mår sämre i en dålig relation, medan männen förlorar mera när relationen är slut. Däremot, en god relation ger både kärlek och god hälsa för båda parterna. Parrelationen är familjens bärande länk. Problem mellan de vuxna påverkar barnen negativt och kan innebära att de får sina behov av kärlek och omvårdnad åtsidosatta. "Värstingarna " har alla varit försummade barn! Det är svårt att hålla ihop en familj i dagens samhälle, men det finns hjälp att hämta. Verkstadspass 3

          Rock´n´Roller

Inspiratör, förebild och/eller samtalspartner

Bengt Ärnfast och Eli Keller

 Workshop med cirka 30 deltagare. Vi räknar med allas medverkan och ser fram emot allas delaktighet. Verkstadspass 3

Att rymma både och

Om vanlighet, mod och professionella samtal

Carina HåkanssonLeg psykoterapeut och ledare för Familjevårdsstiftelsen

Jag kommer att prata om mina tankar och erfarenheter utifrån snart tjugo års arbete på Familjevårdsstiftelsen och om hur de åren har präglat och påverkat mig. Men framför allt vill jag berätta om andra som jag mött i mitt arbete, både de vi kallar klienter och familjehem. Vilka är de? Vad innebär det att vara klient och hur är ett familjehem? Vad behöver vi människor när tillvaron inte är vare sig tillräckligt stabil eller förutsägbar? På vad sätt bidrar jag som professionell till att möjliggöra möten mellan människor och vad gör det med mig? Hur påverkar vårt språk det sammanhang vi befinner oss i och vad behöver vi för att tala till och inte om varandra. Vad betyder det att utsätta sig?